Allsvenskan, 10 nov

Förstalaget kom, sågs och segrade i Helsingborg, trots åtta(!!) återbud på vägen! Ja, ni läste rätt – ett helt lag kunde inte spela. Tur då att andralaget hade frirond den här omgången, så att vi kunde få fulla lag i alla fall.

Tredjelaget kom ack så nära i sin match mot Lunds SK, men här klade vi inte av det ratingtyngre gästande laget, som hade nästan alla i sin ordinarie uppställning.

Trots lägre snittrating än motståndarna lyckades alltså förstalaget vinna, och det i ganska stor stil. En lite annorlunda krönika den här gången:

Sämst ur startblocket: Joel, som stod katastrofalt, redan första gången jag tittade på brädet. Vid ett tillfälle kunde motståndaren avveckla till ett slutspel med tre(!) bönder över, men valde komplikationer.
Bäst upphämtning: Också Joel, som starten till trots kallt inväntade motståndarens misstag, vände på partiet och vann snyggt!
Stabilast: Christofer, som genomförde sina typiska planer i franskt, och fick utdelning mot den högre rankade motståndaren.
Sämst sportslighet: Christofers motståndare, som bestämde sig för att bjuda remi, 10 minuter efter att han gjort sitt drag, när Christofer satt som djupast i tankar. Han rättade också sina pjäser på Christofers tid. Vi har alla något att lära av hur man inte ska göra
Lättast: Holger och hans motståndare avvecklade allt till ett slutspel med löpare för Holger och springare för motståndare, och ett antal bönder var. Om det var någon som hade lite spel kvar i slutspelet, så var det nog Holger.
Mest lovande(?): Anders fick upp en solid ställning, och valde att börja expandera vid ett tillfälle där det kanske var lite för tidigt
Märkligast: Schack är ett spel där 32 pjäser har regler att följa. Om de ena spelaren heter Christian, så är ställningen med stor sannolikhet ändå obegriplig för omgivningen, och därefter vinner han! Materiell obalans av olika slag, bland annat pjäs för tre bönder följt av senare dam hos motståndaren men inte hos Christian. Vi är bara glada att vår spelare vid brädet har full koll!
Remikungen: Efter flera fina remier i höstens turnering i Holbæk, och bra resultat i EP Open, har Stefan blivit stabil, skakat av sig rost, och plockade välförtjänst en halva av hemmalagets lagledare! Det såg lite darrigt ut ett tag, där pjäserna jagades runt på båda flyglar, men efter att pressen bedarrade ebbade partiet lugnt ut.
Minst välförtjänt: Undertecknad, som var helt utskåpad (som vit!) efter öppningen, men kunde tursamt avveckla till ett olikfärgat löparslutspel vid precis rätt tillfälle (samtidigt som Christian satte spiken i kistan vid sitt bräde).
Mest välförtjänt: Torgny (”till vardags” lagledare för andralaget), som troligen spelade i förstalaget för första gången på många år, men inte gav sin högre rankade motståndare en lätt match. Efter fem timmars gnetande, varav den sista timmen i helt ensamt majestät, gav motståndaren upp slaget!

Jag hoppas på något slags referat från tredjelagets hemmamatch mot Lunds SK, kanske från Kristian?

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.